Annorlunda kul

Jag ber om ursäkt mina kära läsare att jag för tillfället presterar lika bra som en åttiosexårig gubbe med lågt blodtryck. Mycket har varit för att jag vill tydligen helst skriva när alla andra vill det oxå. Den här sidan blir lika smidig som att simma i fullkornsgröt. 

Nåja jag ska bättra mig - som flickan sa när hon tryckte kvastskaftet i stjärten på drängen.

Vad händer i mitt liv? Just nu så bara irrar det runt, runt. Det är så mycket manus som försöker matas in i detta trånga och snåla utrymme till hjärnbalk som jag besitter. 

Det ryktas om ett större gig på nisserska i maj... två solna pojkar som ska få ännu mer utrymme... men vad vet man.

Fick en utmaning igår att skriva en enmansföreställning till en klasskamrat. Den ska vara klar nästa söndag och vara en halvtimme lång. Jag har i princip alldrig skrivit åt någon annan och den här gången är det en kvinna som ska uppträda. Kommer texten att bli annorlunda mot tidigare? Antagligen inte... Jag är orolig att jag håller tillbaka lite när jag skriver åt någon annan och att svängarna blir lite säkrare. Fortsättning följer...

Var ut med lite klassfolk i helgen och stötte ihop med en borlängebo. Vi har aldrig träffats förut men det är något med artfränder. En dialekt som känns hemma.

Bäst att sluta innan jag blir för nationalromantisk.

Snart kommer sommaren och den här gången ska jag fan lyckas att ha det trevligt. Har haft tre sommrar som verkligen trampat mig i ansiktet.

Först en sommar med lumpen.
Sedan en arbetslössommar med mycket utgifter.
Sist var det sommaren med halsen och Elin.

mmm fjärde gången gilt heter det va?

En dag ska jag berätta om halsen. Men nu ska jag skriva på enmansshowen.
puss på er!