Annorlunda kul

När börjar egentligen "dagen"? Om den börjar när dygnet börjar vid tolv på natten så faller hela min historia ihop nämligen - för då hade jag det rätt trevligt. Var ute och svängde om lite men jag tog det lungt med drickande och skrikande, höll en relativt låg profil.

Varför?

Därför att jag visste att jag skulle (enligt vad jag anser är starten på dagen, alltså morgonen) ha en tuff väckning. Kom hem vid tre-halvfyra och skulle upp vid tio i sju. Det är så bittert att sätta väckarklockan på ringing och inse att det finns en risk att man missar all sömn och bara kommer stirra på det där jävla uret.

Eftersom jag var måttligt berusad så föll jag dock så småningom in i en bekymmersfri sömn. Tiden i drömmvärlden är ju som bekant ytterst relativ så efter att ögonlocken stängts så ringer min väckarklocka med ett fruktansvärt ursinne och jag sväljer nästan en kudde i min jakt på den skrikande lilla prylen. 

Varför i hela helvete skulle han upp just då, kanske ni tänker?

Tvätttid.  

Fuck.

Rammlar ner för trappen och letar mig in i grannkåken där tvättstugan ligger. Pressar in tvätt i maskinerna med samma iver som hos en elefant med antilop-fetish som håller på att bestiga. Det fick liksom inte riktigt plats... egentligen... men är viljan tillräckligt stor så brukar fysiken lyda därefter. 

Efteråt gick jag upp och la mig igen med väckarklockan på fyrtio minuter. Sedan började morgonen på riktigt. Vaknade, sprang ner fixade tvätt, upp ställ klockan, sova halvtimme, ner tvätt, upp sova, ner.... osv.

När klockan ringde tio var jag slutkörd. Min energi var tömd och det var ett rassligt skal som låg i min säng.

Efter det tog jag och några klassissar och brunchade på Elverket. Frukost för hundrasextio spänn, men jag är fan mätt fortfarande. haha

Nu ska jag iväg till min ex-svägerskas 25års kalas. 

Puss på er