vägskäl
I ett liv fyllt med teater finns det roller man inte vill spela, roller som man önskar man kunde säga nej till, ironiskt nog är det dessa som i slutänden definierar oss som individer och möjliggör andra roller. Roligare roller.
Men ibland vet man inte riktigt varför manusförfattaren kände för att pissa skådisen i ansiktet, rollen känns onödig och överflödig. Man ifrågasätter sig själv och funderar om man spelar fel. Det kanske finns en fantastisk lösning på problemet. Men utan regissörens vägledning och ett manus som skrivs samtidigt som du kliver på tunnelbanan eller köper en tidning, är det svårt att koppla samman alla trådar. Det finns ett slut, klart det gör, allting tar slut.
Men när och hur?
I vilken roll?
Kommentarer
Postat av: Sofie
hoohoo, rolig bild :)
Trackback
