Annorlunda kul

Isak började pressa ner nejlikor i våra apelsiner så jag var ju tvungen att hänga på även om det kanske var lite i ivrigaste laget. Men fint blev det ju och nu luktar hela lägenheten av jul. Små rysningar av välbehag fortplantar sig snabbt längs med min ryggrad.

Hoppas inte en granne tycker det luktar hasch och ringer ett annonymt samtal till polisen... jaja nu kan de ju adressen.

Det var medvetet längesedan jag slängde upp en bild på min fula nuna här på bloggen. Jag håller nämligen på att moddelera om fejan en aning. Skägget är tillbaka, spretigare och märkligare än någonsin. Det ska vara färdigodlat till den tolfte så det är ju inte slutprodukten som stirrar tillbaka på er här under...


Sååå inte hur jag egentligen vill presentera mig men konstnärskapet har sitt pris, tyvärr... När Julen, den srååålande julen, kommer ska skägget bort och håret kortas. Prydligt.
 
Tja annars så är det inte mycket nytt under solen. Äta, skita, sova och om 40-70år dö. 
Min kära syster Muldvarpen som hon så kärt kallar sig på mina kommentarer håller på med något skumt i norge... jag är mycket nyfiken vad som ligger och puttrar där i det nordligaste norden!

mer om det när jag vet nått om det.
god jul på er... snart... eller kanske inte jätte snart men ni fattar poängen eftersom jag hade ljusen och nejlikorna... i apelsinerna. Julen hör de ju till. 

Jaaa... hur, var ska jag börja. Jag tror jag återkommer till lappen på dörren och börjar istället redogöra för fredagen.

I fredags så hade jag teater rep från kl:09.00 och efter det jobbade till 20:30 och avslutade kvällen med att gå ut eftersom manne staffansson var och hälsade på från sydeuropa. En kär vän till familjen som växt upp med min armskadade storebror. Rolig kväll och lite öl i kroppen samt en liten jobbmöjlighet som kanske kna ploppa upp till nästa sommar. Kanske... haha

Ja det blev ju sent vilket inte hjälper till då dagen efter flyttade www.teaterrolf.blogg.se in på den scen som vi sedan ska spela på. Eftersom Vi har dåligt med pengar så blir det minimalt med repetitioner på just den scenen. Därför nyttjade vi den tiden vi hade till fullo. Från 09:00 till 23:00... Fuck det var mycket att göra. Bland annat fick jag lov att lära mig hur ett lite modernare ljusbord funkar. Fanns inte en enda spak utan allt skulle programmeras. Tja det var ju bara att börja trycka tills rätt lampor lyste. Bara den biten tog två timmar! Men I slutänden en bra och nödvändig dag och slut produkten kommer verkligen bli speciell. Missa inte!

Sedan efter en lördag så kommer det ju en söndag och på agendan stog filminspelning med Isak och Lisa. Det var isaks lilla idè till film som blev verklighet och det kanske blir en liten härlig youtube film när den är klar. För att förstå själva poängen i den här situationen så måste jag förklara filmen lite grann... Okej det är ett par som av någon anledning inte talar med varandra utan skickar lappar istället. De väntar ut varandra. Till slut tröttnar tjejen och köper en råttfälla som apteras under frukostbordet så mannen blir tvingad till ett skrik efter det att några tår förvandlats till blandfärs. Efter det bryter helvetet ut och vi börjar bråka. Med modellen STORA bokstäver. Mnjaa.. här har vi inte riktigt räknat med att vi bor i ett hyreshus, så när vi tvingas avbryta en bråkscen för att det ringer på dörren och polisen kommer in... tja vad kan jag säga... vi blev lite generade. Ha här i åtanke att bråket skedde på det som i filmen skall vara "morgon" men vi filmar mitt på dagen. Jag var alltså ganska snålt klädd... Isak står med sin lilla kamera med en extra lins på som han satt dit med en snodd och både jag och Lisa är ganska rödflammiga efter allt skrikande. Mmmh... ni börjar kanske ana. Polisen frågar vad som hänt och generat svarar vi att vi håller på att spela in en film. Den ena polisen frågar vilken typ av film och den andra fyller i med "är det en privat film?". Här tänker Isak att ja det är det ju eftersom vi inte har några sponsorer och svara att ja det är en kortfilm. Men i farbror polisens ögon så såg det ju ut som om vi höll på med en amatörporrfilmsrulle. 

Om det är till någon glädje så kan man ju säga att det är trevligt att grannarna faktiskt reagerade som de gjorde och ringde till polisen. Därför slängde vi upp vår ursäkt på dörren i trapphuset. En annan grej var att polisen, som stått utanför ett tag och lyssnat, tyckte att det lät MYCKET trovärdigt. 

Det är ju bra, eller?
   

Vad är egentligen lycka? Denna svårdeffinierade och subjektiva känsla har alltid varit gäckat människan. Krävs det alltid en olycklig part för att sann lycka skall upplevas? Krävs Det en förlorare, ett Nordirland, eller kan vi alla känna lycka åt samma sak?

Mina tankegångar för mig från den lilla kallkyliga lägenheten genom Solnas ruskvåta noveber gator och in på ett dagen efter Råsunda där igår Sverige ÄNTLIGEN blev klara för EM. Inte direkt en stjärnsmäll eller en kraftvisning men då EM-biljetten äntligen är säkrad så känns det inte så intressant längre. Låt om oss packa våra fansväskor för att tralla kampsånger i det österikiska och schwetziska alperna nästa sommar! 

För någonstans är det ju just så. Vi vet att Sverige är lite B-betonat, har svårt att få ihop det när det gäller och saknar egentligen den ordentliga kvalitéen. Men det gör ingenting. England som lika gärna skulle kunna vara fotbollens hemland får stanna just hemma när alla vi stora barnen samlas i centraleuropa för att spela och ha roligt. Sverige är som en trogen arbetshäst, den lunkar lagomt på och alla känner en kännslomässig sympati inför kräket. Vi ÄLSKAR att hypa den och påstå att den kan dra tjugo plogar och galoppera i hundra kilometer i timmen. Men det spelar inte så stor roll, för om en flopp skulle uppstå så bildas sympatikänslor och vi tar till oss laget igen efter en sorgmånad eller nått.

Man mår så bra när det går bra för dem! Att se det kaxiga Zlatan leendet, Ljungbergs numera ödmjuka flin eller Allbäcks lugna rutinerade glädje. Är de inte egentligen som en familj som man inte har talat med på länge men man är sjukt stolt över dem i smyg?
 
Just ja. Alla matcher Allbäck spelat från start har vi vunnit. Elmander... visst kanske är bättre på papperet och yngre och allt sånt... men va fan... Allbäck förkroppsligar det svenska laget med sin rutin och sin förmåga att bara fortsätta kämpa i allt, hela tiden. 

Men det här inlägget skulle egentligen handla om lycka! Så kan man egentligen känna lycka utan någon annans olycka? 

Tveksamt. Det behövs ett Nordirland eller en Ekwall (aka "Wanker")  
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslaget/article1306954.ab 

Haha det är skönt med sport ändå.
puss på er.             

http://teaterrolf.blogg.se/

den lever och har börjat sin vandring mot att bli en fungerande blogg. titta in och ta del av information och sånt tjafs.

annars då? med mìg? tja jag är nog rekordfattig. det här skojiga om arbetslösa skådespelare som ändå är någon form av humor-jargong; stämmer verkligen. 

förrutom att jag är inte arbetslös.

jisses vilken jävla bransch...   

Alltså ibland måste man bara duka under och erbjuda tacksamhet till människor som finns där. Bara finns där. http://supadupafly.blogg.se/ -hur skulle inte det senaste inlägget kunna värma? Det var precis den typen utav väckning man behövde igår morse. Tyvärr gick resten av dagen verkligen i avföringens tecken men dagen efter så finns fortfarande kära Idas inlägg kvar. 

Självfallet kräver det en liten hyllning tillbaka!
                                                            

Alla gånger hennes tak inneburit mitt tak i falun kommer självfallet resultera i en millijon när jag börja värpa pengar från min talangkanal. Ida aj lav jo back det ska'ru vetta. Jag vet, jag vet, det går inte sådär jätte fort på min stjärnkarriär.. jag ska bli flitigare och jobba fortare.  

Eller helt enkelt hitta en gamal avdankad, rik, kvinnlig producent och sedan ta sängvägen till toppen. Alla ideer är bra utom de dåliga.

Usch nu fick jag lite falun-hem-längtan... och det kommer dröja innan jag har ledig tid att åka dit. Så jag sitter i ett vädermässigt värdelöst Solna och plittrar på tangeter istället. Det är bäst att jag sätter igång med min karriär så jag även i fortsättningen kan låna fröken lindströms soffa.

hupp hupp

ps. att titta på fotboll med en storebror som egentligen hellre skulle vilja se på van Dame filmen på grannkanalen är speciellt. framförallt när skadeglädjen börja skina i hans skäggiga anlete. därför rätt åt honom när jag klämde ur mig en rejäl kaskad av mörkbrun avföring bara för att sedan paja spolknappen. skrattar bäst som bajsar sist!    

klockan är tio i elva och jag äter blodpudding med ett glas surt vin till. härligt.

jag sitter och petar i pjäser och manus så ögonen börjar blöda och skrika. lite drygt. skönt då att kunna koppla bort den här insönade världen med lite kommpisars bloggar.

men

en liten känga till alla mina bloggskrivare. har ni gett upp? känns lite lojt därute. började fundera om jag är ute med min blogg och kanske borde lägga ner.

gud förbjude om jag skulle platsa på en ute-lista.

så jag kollade min blogg men fan det är ju folk här och läser hela tiden!  intresset lever, snälla vänner skriv en rad eller två. jag behöver er.

nåja bara gnälla ska jag inte jag ska ge er lite skojig info oxå. sedan jag flyttde ner hit till sthlm, första juli förra året, har jag lagt ut följande mängd svenska kronor på kollektivtrafiken: 10.540:-
 
mmh... okej det kan finnas lite bitterhet i den summan som skulle kunna gränsa till gnäll men va fan, jobba med mig.

sthlm är ju som att sitta i konstant drag. Fy tusan så det blåser. Schvis hit och Schvus dit. I sammband med detta så har ju även lite snö försiktigt börja falla och blandar upp allt till en riktig slemsörja.

Ja syrran, jag läste din blogg och JA jag kanske gnäller lite över vädret här. Men alltså min tunna kropp är inte konstruerad för den här typen utav arkiskt väder. Den vill ha mjuka stränder och varma solstråla som masserar min nakna hud medan jag smörjer in mig med kokosfett. Jag vill vara pömsigt varm och glida omkring på små gator och lukta på skumma blommor och bada med färggranna fiskar som liknar seriefigurer.

Men eftersom det lär ju inte hända på länge med min buget så har jag börjat knarka istället. .Gud vad jag knarkar. Usch mest är det kokain som jag drar upp i mina redan sönderfrätna näsborrar och ja jag vet att det är "fel" men om man inte har en redig vinterjacka så är det fan svårt att överleva en vinter utan knark.

Okej det kanske inte var helt sant. Mamma du kan börja andas igen. Jag dricker te, te, ok? Så jävla frän är den här skådisen. Te... det skulle jag vilja se Örjan Rhamberg dricka!

Förlorade i poker i helgen. Så kan det gå, men jag fick sitta och förklara regler för folk med den typen av tur som gör att spelet blir ologiskt. Usch.

Var med lillebror och lagade mat åt vår storebror med trasig arm idag! Vi gjorde skaldjurchili med färskpasta och vitlöksbaguetter, mums. Sedan såg vi en film som matti hade fått välja ut eftersom han är skadad. Flyboys hette den och handlade om piloter under förstavärldskriget. Medan jag satt och tittade på den så kändes det som om någon våldtog mig i min konstnärliga tarm. Så sönderamrikaniserad och lång att jag mår illa bara jag tänker på den. 

Ja just ja, jag har nog inte offentliggjort att jag ska medverka i en uppsättning på kulturhuset nu i december. Jupp spela på de lite större scenerna. I ett julevangelium. det kommer bli nice. Vidarbefodrar ytterliggare info.

puss på er så länge 

Jupp... jag var tillbaka till syndens högborg och statistade mig med "Fredag hela veckan"- gänget... Lika pissigt betalt och revyliknande humor men denna gång inför livepublik! Lockande faktiskt. Hade det väldigt roligt där och om min kändiskvot för veckan egentligen fylldes i onsdags så är det väl fyllt för året idag. Vi statister hängde omkring och bara gled medan vi väntade på vårt... ja det var ju det... jag hade inte direkt frågat vad sketchen handlade om. Inte heller att jag skulle vara halvnaken men...

Häpp.

Så kan det gå.

Om ni är sugna så finns klippet här att beskåda. Döm mig gärna men inte för detta... haha

http://tv4.se/klipp/177037.html

Nyss hemkommen från Raw som är en lite dyrare stan-up klubb (med hundra femtio i inträde och femtio spänn ölen så tickar taxametern ganska snabbt för en fattig skådis). Men de nummer som var bra, VAR BRA. Fredrik Andersson som är en hyffsat ung mellan ny kille kickade ass och Andre Wikström som annars brukar vara parhäst med Shyffert i "hela sverige dansar och ler" var riktigt rolig. Sedan hade de även två svaga svenska akter som jag inte tänker beröra nämnvärt utan bara konstatera att vissa får oförtjänt tid på dyra scener.

Happ.

Men huvud akten Steve Huges, youtuba på en gång om ni inte vet vem karln är, gav mina små ettriga magmuskler så mycket arbete att jag nu måste gå frammåtlutad ett tag framöver. 48min ångade han på och han hann dricka tre starköl sammtidigt på scenen.

Vilket bara är roligt att nämna eftersom jag repa teater idag och snurrade väldigt fort i en scen så jag mådde jätte illa. Ingen form av substans alls, bara fysisk snurr. 

Jätteilla mådde jag. Om jag skulle dricka tre starköl under ett 48min långt frammträdande... gud mina innälvor skulle dansa hambo i knät efter det att jag gett upp att försöka pressa tillbaka dem ner i halsen där de följde med upp från tillsammans med mina gulskära kaskadspyor.

Jag vill inte recensera Steve, jag vill att ni ser på karln. Han är grym.

Jag och Isak fick även vår kändiskvot mättad till råge med sthlms profiler därinne. Man måste ju göra det ibland oxå. Få den fylld alltså. Profilen.

Har sagt upp mitt telenor abonemang... men alla ni med mitt nummer kan ta det lugnt. Det är TRE JÄVLA MÅNADERS UPPSÄGNINGSTID PÅ SKITEN!

Andas thomas
Andas...  

Jag kan inte sätta fingret på det men det är som om någonting retar mig just nu. Istället för att skutta upp på morgonen så känner jag mig sur och lite vresig. Det är klart att jag kan ha fel och mest vara fördomsfull men jag tror att det är novembers fel.

Kan inte vara lätt att vara just den här månaden... Hur många gånger har man hört frasen "ta mig tusan om jag inte gillar november, ja med all snålblåst och så".

Det låg en klutt med snö på backen i förregår. Den där blöta och halkiga typen. Som om herren i himmlen adresserat en nysning åt vårt håll och sprejat marken med snor.

Lägenheten börjar bli kall... var är all värme som så givmilt pumpade ut ur elementen förra året? Jag kommer ihåg min gamla lägenhet på Södra mariegatan i Falun. På vintrarna så drog det så jäkligt att man fick gå rejält påbylsad med kläder och på sommrarna kunde man inte få korsdrag. Det var som att sitta och titta ut ur en ugn.

Ett inlägg om ingenting bara för sakens skull. Jag måste börja arbeta lite, så jag inte hamnar efter. Just nu skulle det vara väldigt dumt att halka efter, för i december... då kommer tid att vara svårköpt. Men så är det väl lite alltid då, jag gillar det så.