Ja vad säger man?

Allting känns bara som en slutspurt på ett sprintlopp som har hållit mig upptagen alldeles för länge. Räknade någonstans att jag har jobbat 70 timmar denna vecka. Rott iland en stor konferens och haft filmpremiär. 

I fredags kom jag från jobbet lite tidigare så jag kunde åka hem och börja med bränningen av skivorna som ungdomarna skulle få i anslutning till filmen. Jag var hemma 23.54 och klockan 04.30 fick jag ut första exet som jag kände mig nöjd över. Sådär har det varit.

Sov på jobbet mellan tis och ons.

I måndags skulle jag vara ledig, slutade med att man jobbade i elva timmar.

Känns som att man har försummat ALLT. Allt utom jobbet. Hela tiden satt det i första rummet och bara låta allt runtomkring få en lite suddig ton, inte ointresserad - absolut inte - bara inte funnits kraft. Jag missade Idas födelsedag, ett faktum som gjorde sjukt ont. När en av mina absolut närmsta vänner fyller år och jag missar det... Sådant får inte hända. Det är de få människor runtomkring som man håller kvar nära som man måste vårda ömast. Ida jag ber om förlåtelse.

I morgon bär flyttlasset till Oslo, lite läskigt men mest kul. Har längtat febrilt efter det där lilla irrvädret i väst. Elin får kanske lov att anställa mig som diskplockare. Haha inte så stor skillnad från verkligheten...

Fén är officiellt död. Men han gjorde det värdigt så det är lugnt. 

I onsdags fick Vallentunas polischef en brandsläckarpulver-dusch av mig, hoppas det går bort i tvätten för det var en väldans fin uniform... :)

Godnatt nu för sista gången på ett tag från Bagarmossen.

På torsdag kör jag stand -up på Harrys i Falun, kom och titta! Jag har aldrig gjort sånt där förr...

godnatt   

Kommentarer
Postat av: ida

:(... Va till och med tvungen att påminna dig... Inte okej!!

2008-11-04 @ 17:15:25
URL: http://supadupafly.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0