Annorlunda kul

Sitter i lugnan ro på väg hem från en sen teaterträff och samtal med Robbelibobbelibobban som även han är med i produktionen. Vi har börjat tala om lite kännsliga saker och jag är uppe i en smärre hjärtskärande hisoria om hur det är lite jobbigt ibland. Vad det handlar om behöver ni inte veta för lite integritet har jag ändå fortfarande!

Men... stolgruppen bakom Robbelibobbelibobban sitter det någon och lyssnar på vårat samtal. Vi talar definitivt inte högt utan mer väser för att inte låta som snörvlande tanter. Men... han har gett sig fan på att lyssna och karljävlen ser ut såhär:                                                                                                                     

En slemfrillig hånflinande och himmlande med ögonen typ i den fulaste JÄVLA tröja som någonsin har antastat min hornhinna.

Han tjuvlyssnar och försöker ge sken av att vi är idioter! Vilken typ av människa är det egentligen? Hur många hamstrar brukar han pressa ner i en mixer dagligen? Vad är det för en mamma som låter detta trettiofemåriga äckel fortfarande suga bröstmjölk ur hennes dränerade, otvättade, tuttar? Ska han hem och mata sitt husdjur som han fick ta hand om efter att hans så inavlade dotter fick missfall med hans barn och fostret började visa egenskaper i likhet med te-amöbor?

As.

För att stilla er nyfikenhet så: ja jag har ritat bilden och ja den är gjort i paint.